Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Åsa Melander om utmaningarna för svensk skola.

Åsa Melander: Nu läggs grunden för framtidens skola

Med utgångspunkt i sina erfarenheter från England skriver skoldebattören Åsa Melander om utmaningarna för svensk skola.

Utbildning är samhällets fundament. Det är en samhällsförlust om människor inte får en utbildning som passar dem. Detta gäller många i Sverige i dag. För 25 år sedan hade Sverige en skola för alla. Hur skolan ser ut om 35 år kan vi bara gissa. I England, där jag har arbetat med skolfrågor i 11 år, har det alltid funnits olika skolformer. Därför finns en insikt om statens ansvar för att stävja orättvisor. De segregerande effekter som en del svenska friskolor medförde kanske tog oss på sängen. Förstod man inte att om kötid används som urval så exkluderas många? I dag höjs röster för att ändra detta. Även friskolorna själva vill kunna erbjuda nyanlända platser.

En minoritet vill ändå återgå till en sammanhållen skola. Att begränsa människors val är en politisk omöjlighet, som bortser från de effekter som globaliseringen kommer att medföra.

The future is already here, it is just not evenly distributed yet”, sa science fiction-författaren William Gibson. En ökande andel barn i Sverige undervisas helt eller delvis på engelska. De val som resursstarka föräldrar har kommer att bli fler när många gränser blir mer diffusa och tekniken utvecklas.

Redan i dag lägger en del prestigefulla amerikanska universitet ut undervisningsmaterial på Internet. Vem som helst kan gratis ta del av det. Engelska universitet samarbetar med skolor – även skolor i ”problemområden”. Det är bara en tidsfråga innan virtuella skolor, drivna av välrenommerade institutioner, dyker upp. Detta kan gynna glesbygden, och har utvecklats länge i Australien. I framtidens virtuella skola kommer man inte bara sitta framför en skärm. Är det rimligt, eller ens möjligt, att hävda att en skola driven av Harvard inte är bra nog för barn i Sverige? Givet dagens översättningsverktyg kan svenska föräldrar år 2050 kanske välja mellan skolor i alla världens länder – inte bara svensk- och engelskspråkiga.

Framtidens resursstarka föräldrar kommer få det än lättare att välja bort skolor som de inte tror är bra. Därför måste den svenska skolan erbjuda något attraktivt. En skola som uppfattas ha problem anses inte attraktiv. I dag känner en del studiemotiverade elever sig missgynnade. Varför skulle de välja en skola där de upplever att för mycket undervisningstid används till ”andras sociala problem” – eller där de ofta får vänta på att andra blir klara? Det är svårt att hävda att alla skall gå i samma skola när det finns alternativ. Den svenska grundinställningen, att alla, oavsett bakgrund, skall ha samma möjligheter, riskerar att blekna om skolan segregeras mer.

Sverige borde i större utsträckning arbeta med föräldrar. I England slogs jag av hur ambitiöst man arbetade för att nå alla föräldrar, inklusive de resursstarka. Alla visste att om dessa inte väljer den lokala skolan så är sannolikheten lägre att den kommer att fungera.

Hur ofta tillfrågas de som väljer bort en skola i Sverige om vad som kan göras för att de ska få förtroende för den? Attityden är ofta moralistisk: ”alla borde välja den närmaste skolan, för allas bästa”. Den Labour-parlamentsledamot från Hackney som 2003 valde en exklusiv, privat skola till sin son fick löpa gatlopp. Hon sa själv att hon fick välja mellan sin sons framtid och sin politiska framtid. Att sätta sitt barn främst – inte en ideologi – är naturligt för de flesta.

Hackneys skolor arbetade aktivt för att möta alla barns behov. Därmed var det inget problem att många Hackney-elever behövde extra stöd. De fick det, men inte på andra barns bekostnad. Med den tekniska utvecklingen kommer det bli lättare att anpassa undervisningen till olika elever. För att öka förtroendet bör svensk skola tidigt visa att den vill, och kan, utnyttja dessa möjligheter.

Sverige behöver fler möjligheter för alla att lyckas med en utbildning – inte ett fast system för alla. En jämlik skola kommer inte av att man inskränker valen, utan av att alla kan få en lämplig utbildning och nå sin potential – och av att alla har ett reellt val.

Att det i Sverige finns en attraktiv skola är en nyckelfråga. Att alla barn går i den närmaste skolan är dock ingen lösning i en värld där det finns andra möjligheter – men bara för de som känner till dem.

Skoldebattör med elva års

erfarenhet av skolutveckling

i Hackney, London.

Mest läst