Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Kalle Bergström, yrkesfiskare på Ringsjöfisk, tar upp ålarna, som flyttas för att inte skadas i något av vattenkraftverken i Rönne å.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ålen flyttas - men kan den räddas?

Allt fler ålar i Sverige får hjälp med transport förbi farliga kraftverk. Men hur mycket hjälper det?

– Vi vet ju inte om ålarna verkligen når sin lekplats, säger Erik Sparrevik, miljöexpert på Vattenfall.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I Skåne genomfördes den senaste svenska ålräddningsaktionen på fredagen, då Ringsjöålar fick skjuts förbi kraftverk i Rönne å.

För ålar som tar sig via svenska sötvatten mot lek i Sargassohavet är risken att hackas sönder i en vattenkraftsturbin 70 procent.

– Stora turbiner är ofta lättare att ta sig igenom. Men dödligheten i ett enda verk kan komma upp i 90 procent, säger Erik Sparrevik.

Hopplösa odds

I ett och samma vatten kan det finnas många turbiner för en ål att undvika. I Lagan, ett av fyra ålprioriterade vatten, finns det 13 kraftverk. Snudd på hopplöst alltså, när 70 procents dödlighet gäller vid varje enskild turbin.

Där, precis som i Mörrumsån, Motala ström och Göta älv, samlas ål sedan två år upp, hälls över i tankbilar och forslas förbi sträckans sista kraftverk. Projekt "Krafttag ål", ett samarbete mellan berörda kraftbolag och Havs- och vattenmyndigheten (Hav), vill rädda minst 40 procent av de utvandrande ålarna undan kraftverksdöden. Runt 140 000 ålar per år skulle i så fall behöva skjuts, men målet är långt borta – 2011 transporterades runt 7 000 ålar förbi dödsfällorna.

Sätter ut yngel

– Vi vet att det fungerar, att ålarna tar sig vidare från sista kraftverket där vi släpper dem, ut mot havet, säger Erik Sparrevik.

Sedan är frågan, tillägger han, om ålarna når sina lekars Sargassohav. EU-projektet Eeliad försöker lägga ålarnas flyttkarta.

I Sverige jobbar man på med åltransport och viss ombyggnation av kraftverken. Ålar känner sig fram, och om verken då har byggda vägar för exempelvis lax, tar även ålar gärna denna säkra väg.

Stat såväl som kraftbolag sätter även ut ålyngel. Runt 2,5 miljoner yngel sattes ut i fjol, främst på västkusten.

– Kraftbolagen kan kompensera sitt svinn vid verken genom att sätta ut nya yngel. Men det är en liten del som sätts ut av dem, säger Fredrik Nordwall, enhetschef vid Hav.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.