Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ännu en kritisk röst har tystats

    TEL AVIV: Hämndlystnad och arrogans är bakgrunden till bilbomben som skakade Beirut i går. Syrien - eller prosyriska krafter - gjorde upp räkningen med tidningsmannen Gibran Tueni som i åratal kämpat för Libanons frigörelse från sin mäktige granne. Och detta med ett attentat samma dag som en FN-rapport fastslog syrisk inblandning i ett annat politiskt mord.
    Ett nytt sprängattentat tystade ännu en ledande antisyrisk röst i Libanon. Den kristne politikern och ledande publicisten Gibran Tueni mördades med en bilbomb på samma sätt som förre premiärministern Rafik Hariri tidigare i år.
    Många anklagande fingrar riktas mot Syrien, som bestämt förnekar allt ansvar - precis som när det gäller Haririmordet.
    Bombdådet kom samma dag som FN-utredaren Detlev Mehlis överlämnade sin andra rapport om mordet på Hariri till FN:s säkerhetsråd. Liksom i sin första rapport pekar han ut syriska och libanesiska underrättelsemän som inblandade.
    Tidpunkten var knappast någon tillfällighet, som flera libanesiska politiker påpekade. Regimen i Damaskus - eller de som går dess ärenden - ville med ett nytt politiskt mord demonstrera att man inte bryr sig om den internationella kritiken. President Bashar Assad betraktar alltjämt Libanon som en syrisk bakgård trots att hans armé drog sig tillbaka från det forna lydriket i våras efter 29 år.
    Starkt hämndmotiv
    Hämndmotivet är också starkt. Gibran Tueni och hans tidning An-Nahar ledde kampen för ett självständigt Libanon också under de många år landet i praktiken ockuperades av Syrien.
    Redan för fem år sedan skrev han ett öppet brev till Syriens dåvarande president Hafez Assad och begärde att de syriska trupperna skulle lämna hans land. Han lät syriska oppositionella skriva i sin tidning. Och i likhet med den mördade Hariri uppmuntrade han de FN-resolutioner som krävde syrisk reträtt.
    Tuenis mod och frispråkighet, som väckte både beundran och förundran, har nu kostat honom livet. Han visste att han stod på den syriska dödslistan och bodde den senaste tiden i Paris av säkerhetsskäl. Han mördades dagen efter det att han återvänt hem.
    - Mitt namn står högst på listan, sade han till en fransk radiostation efter flykten till Paris i augusti.
    Walid Jumblatt, framstående politiker och ledare för den drusiska folkgruppen, anklagade Syrien för dådet.
    - De dödade Gibran Tueni i dag eftersom Mehlis ska presentera sin rapport i dag. Det är ett budskap till det internationella samfundet och till Libanon, sade Jumblatt, vars far mördades av syriska agenter för snart 30 år sedan.
    Syrien tillbakavisade officiellt alla anklagelser i skarpa ordalag samtidigt som en hittills okänd grupp tog på sig ansvaret.
    "Vi har brutit av Gibran Tuenis penna, täppt till hans mun för alltid och förvandlat An-Nahar ("dagen" på arabiska) till mörkaste natt", hette det i ett faxmeddelande till medierna från "Kämparna för enhet och frihet i al-Sham" (Levanten eller det historiska Storsyrien på arabiska).
    Människor grät på gatorna
    Kyrkklockorna klämtade i Beiruts kristna stadsdelar och människor grät på gatorna när nyheten om mordet blev känd. Förutom Tueni dödades hans chaufför och minst en förbipasserande, när den 40 kilo tunga sprängladdningen detonerade.
    Tueni, 48, stod nära familjen Hariri och spelade en ledande roll i protesterna i våras som fick Syrien att dra bort sina soldater. Han representerade Saad Hariris, son till den mördade Rafik, parti på ett mandat reserverat för grekisk-ortodoxt kristna i Libanons religiöst uppdelade parlament.
    Hans farfar grundade An-Nahar som blivit en respekterad institution i arabvärlden och hans dotter, fjärde generationen Tueni, arbetar nu på tidningen.
    - Min gud, Gibran, du var den ende som sade sanningen! utbrast en gråtande man på platsen för attentatet, enligt nyhetsbyrån AP.
    Tueni var den fjärde framträdande antisyriska personligheten som mördats i år i sammanlagt 14 bombdåd. Efter Hariri dödades Samir Kassir, frispråkig stjärnkolumnist på Tuenis tidning, och den antisyriske politikern George Hawi. En känd programledare på tv-stationen LBC skadades svårt i ett bombdåd.
    Också Tuenis politiska motståndare hyllade honom efter mordet. Den prosyriske presidenten Emile Lahoud, också han kristen, kallade honom "en av symbolerna för frihet i Libanon". Men Lahouds ställning blir allt mera ohållbar och hans namn kopplas till personer som var inblandade i mordet på Hariri.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.