Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Projektledaren Karin Blechingberg tycker att arbetet med att sanera Göta älv flyter på bra.

Älvstränder saneras för miljoner

Utmed Göta älvs strandbankar pågår just nu Sveriges största saneringsprojekt. Naturvårdsverket har satsat 250 miljoner kronor för att få bort de stora mängderna tungmetaller och olja som gömmer sig i marken nära Bohus och Surte.

En knapp mil nedströms från de förorenade områdena ligger Göteborgs stads råvattenintag i Lärjeholm.

Om olja, kvicksilver, bly och andra tungmetaller tar sig ut i älven hotas alltså dricksvattnet för en halv miljon människor.

– Det är ren tur att massorna aldrig har skredat ut och förorenat älven. Då hade man blivit tvungen att stänga råvattenintaget i upp till ett halvår, säger Karin Blechingberg, som är Ale kommuns projektledare för saneringen.

Givetvis hade göteborgarna inte blivit helt utan vatten. En reservtäkt finns i Rådasjön.

– Men man hade säkert fått ransonera. Majorna kanske hade fått duscha den ena dagen och Hisingen den andra. Och värst av allt är att medborgarnas förtroende för dricksvattnet hade skadats, säger Karin Blechingberg.

Det är enorma mängder tungmetaller – totalt 2 000 ton – som ligger begravda i jorden precis norr och söder om Eka Chemicals i Bohus.

– Tyvärr är allt indränkt i olja. Annars är metallhalterna så höga i vissa områden att det hade varit ekonomiskt lönsamt att ta hand om dem, säger Karin Blechingberg.

Forslas till Oslofjorden

I stället är det vårt grannland i väst som får ta över de förorenade massorna. 60 000 kubikmeter ska forslas med båt till norska företaget Noahs anläggning i Oslofjorden.

– De tar givetvis betalt för det. Och deras anläggning är väldigt bra. De tar emot avfall från hela Norden, Holland och Tyskland. På ön finns det ett gammalt kalkbrott och kalk binder tungmetaller. Berggrunden är dessutom helt tät, berättar Karin Blechingberg.

Vem är då skyldig till de oerhörda föroreningarna vid Göta älv?

Dumpade allt

Svaret är Göteborgs varvsindustri. Under flera årtionden i början och i mitten av 1900-talet lade varven Götaverken, Lindholmen och Eriksberg byggavfall, sliprester, tungmetaller och båtbottenfärger på pråmar och fraktade alltihop uppför älven.

– Det fanns markägare som ville ha tillgång till billiga fyllnadsmassor, så man dumpade allt här. På den tiden fanns det heller inga lagar som reglerade det här, så det finns ingen att ställa till svars i dag, säger Karin Blechingberg.

Därför är det alltså statskassan som får bekosta merparten av de 270 miljonerna som saneringarna kostar. Ale kommun, Räddningsverket och lokala markägare har också bidragit med pengar till projektet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.