Årets Julstämning på museet invigdes i veckan. Temat för den stora utställningen är just julträdet - en gammal halländsk tradition med rötter i 1700-talets Tyskland. Julträdet var julgranens föregångare. En enkel trä- eller ståltrådsstomme kläddes med färggrant, krusat silkes- eller kräppapper.
De tretton konsthantverkare som inbjudits att skapa 2007 års julträd har släppt loss fantasin och använt både former och material som är överraskande. Ändå råder det ingen tvekan om att det är julträd som växt fram.
Några av dem blir kanhända nya, omhuldade släktklenoder som, i generation efter generation, ska sättas på julbordet. Precis som de gamla halländska julträden.
Mångårig vana
Nu ställs de ut, tillsammans med gamla julträd från Varbergs museums samlingar.
Solveig Magnusson från Onsala har skapat sitt träd i halm, en femarmad guldgul ljusbärare med kransar och girlanger, kors och vippor, prydd med röda ljus och röda band. Halm är hennes hjärtas material, säger hon. Hon odlar den själv, blötlägger den lätt och virar sedan till sina skapelser med mångårig vana och uppövad känsla.
- Halm har en egen vilja, säger hon. Man får behandla den som småbarn - stadigt och fast, men ändå ömt.
När Solveig Magnusson var barn på 1930-talet bodde föräldrar och tre barn i ett rum och kök i centrala Kungsbacka. Juldekorationerna var enkla, men gav ett skimmer åt barndomsjularna.
- Vi hade julgran som stod på ett bord. Den var klädd med glasfåglar och levande ljus. Jag har fortfarande kvar de där glasfåglarna, berättar hon.
- Jag minns också en grönmålad trägran som sattes i ett hörn. Mamma drog röda och gröna girlanger i taket.
Vanlig helgprydnad
Själv har Solveig Magnusson numera gärna blåa band och blåa ljus till sina juldekorationer i halm, berättar hon.
Även om julträdet var en okänd företeelse för flickan Solveig i 1930-talets Kungsbacka, så var det förr en vanlig helgprydnad i Halland.
I en uppteckning från Breared 1872 berättas det:
"Julgran brukades inte då jag var barn. Men istället hade vi julaträ. Det var en ställning av upprättstående käpp med inborrade grenar. Alltsammans klätt med pappersblommor och med plats för många ljus."
Julgranen gjorde så småningom - när människor blev mindre trångbodda - sitt intåg i halländska stugor och lägenheter. Många familjer bevarade ändå sina julträd. År efter år fick de lysa upp julborden. Silkepapperet bleknade och byttes ut.
På 1920-30-talet, när man kanske inte längre hade lika mycket tid att julpyssla, valde många att helt enkelt måla stommarna i glada färger och fortsätta använda dem som ljusstakar.
Än idag finns, till exempel, Knäredsträdet och Eftraträdet att köpa i kopior via Hemslöjdsföreningen.
Eller varför inte köpa en av nyskapelserna som visas just nu på museet?
- Allihop kommer att bli till salu efter utställningens slut, säger Varbergs museums Christina Andersson-Wiking.
Valfriheten blir stor för hugade spekulanter. Vad sägs om ett julträd med pippi långstrumpflätor och julbockar? Eller ett träd helt i choklad?
