Älvbrons höjd är en ödesfråga

ANNONS
|

Frågan om hur Götaälvbron i Göteborg skall utformas med seglingsfria höjder närmar sig sitt avgörande.

För Vänerregionen är det cirka 10 000 jobb som är direkt eller indirekt beroende av Vänersjöfarten. Mycket av det gods som idag fraktas på Vänern och älven är så kallat lågvärt gods som inte tål ytterligare fördyringar i fraktkostnader. Väntetider för broöppning skulle ge ytterligare kostnader på godset och sänka både fraktföretagens och industris konkurrenskraft. I förlängningen kan detta ge två scenarier.

1. Konkurrenskraften hos industrin sänks så att man endera flyttar sin verksamhet utomlands alternativt upphör med tillverkning helt. I båda fallen innebär det att antalet arbetstillfällen minskar.

ANNONS

2. Godset fraktas med lastbil. Detta ger ökad trafik på ett hårt belastat vägnät samt Co2 utsläpp som är cirka 30 gånger större än för samma godmängd till sjöss.

Vi har ett stort tryck på vårt vägnät och mycket av det gods som fraktas på lastbil går raka vägen till Göteborgs hamn. En Vänerbåts effektbehov motsvarar fyra lastbilar, men lastar ca 120 gånger mer. Vi vet att trycket på järnvägsnätet är så högt att större delen av den kapacitet som finns i dag går åt till ökande persontransporter.

Att Göteborgs stad därför skulle få tillåtelse att bygga en hämsko för Vänersjöfarten genom att bygga en låg bro förfaller som ett svek både mot miljön och den övriga regionens möjlighet att utvecklas och skapa arbete för sina innevånare.

Att Göteborg är motorn i Västsverige är vi alla överens om. Men Göteborg är också beroende av att vi har ett fungerande näringsliv och infrastruktur i hela regionen för att fortsätta sin positiva utveckling. Det vore därför på sin plats att man som regionens motor också är mån om regionens fortsatta utveckling.

Kent Folkesson (C)

Bertil Jonsson (M)

Pär Johnson (FP)

Tommy Larsson (KD)

Alliansen i Lidköping

ANNONS